Östra Karup kyrka och kyrkogård ligger inom Östra Karup medeltida bytomt och skyddas därmed av Kulturminneslagens 3 kapitel som fornlämning \nRAÄ Östra Karup 200:1. \nDe äldsta delarna av Östra Karup kyrkogård är troligen samtida med kyrkans \nuppförande. Storleken och utseendet på denna äldsta kyrkogård är inte känt, utan \nförst på en geometrisk karta upprättad 1764 inför genomförande av storskiftet \nåterges kyrkan med kringgärdande kyrkogård. Kyrkogården är vagt rombisk i sin \nform med kyrkan placerad i dess mitt. Denna form på kyrkogården kvarstår på \nden karta som upprättats i samband med lagaskifte år 1827. På denna karta kan \nman tydligt se kyrkan och kyrkogårdens placering i förhållande till annan bevarad \nbebyggelse i byn. Kyrkan ligger sydost om det vägkors som delar byn i två halvor \nmed i huvudsak kringbyggda gårdar i byns norra del med bland annat prästgården \nnorr om kyrkan. Direkt nordväst om kyrkogården ligger byns fattighus På kartan \nframgår dock inga ingångar eller andra anordningar på kyrkogården. År 1826 omtalas uppförandet av en ny kyrkport väster om kyrkan då den befintliga var förfallen. Den nya porten skulle förses med jerngrindar i likhet med de vid stora kyrkporten och ledstänger å ömse sidor från vägen. Även den norra kyrkoporten var \nförfallen och ansågs behövas muras upp med större sten sammanbunden med \nkalk eller bättre murbruk. Detta innebär att kyrkogården åtminstone haft tre ingår \nvid 1820-talets mitt. \nUtvidgningar av kyrkogården omtalas åt öster år 1851 och ett par år tidigare \nhar den så kallade Kyrkoåkern söder om den dåvarande kyrkogården delats i två \ndelar, den ena avsedd som kyrkogårdsmark och den andra till skolhusplan. Det \nförefaller dock som att denna mark i söder inte blir utlagd till kyrkogård direkt då det under 1910-talet talas om en utvidgning i söder på mark som tidigare använts \nsom skolhusträdgård. Hur den nyanlagda delen skulle disponeras antyds i ett kyrkorådsprotokoll från den 10 oktober 1910 då det sydöstra kvarteret vid kyrkogårdens utvidgning föreslås upplåtas till friköpta platser och att jorden skulle säljas \nför 50 öre kvadratfoten. I slutet av 1980-talet diskuteras återigen utvidgning av \nkyrkogården med anläggande av nya urn- och kistgravar samt minneslund och \nförberedande av ett reservområde för framtida behov. 1990 antas ett förslag av \narkitekt Gert Björkman som bygger på att nya urnkvarter placeras utmed kyrkogårdens östra sida med en häckavgränsning mot E6. Kistgravskvarter anordnas \nsöder om bårhuset och mittemot detta kvarter, mellan södra kyrkogårdsmuren \noch församlingshemmet anläggs en minneslund. Reservområde utgör parkeringen \nnorr om kyrkogården. Minneslunden invigs i november 1994 och året därpå är \näven urn- och kistgravskvarteren färdiga. \nKyrkogårdens vegetation före 1900-talets inträde finns inga uppgifter om \nmen i samband med diskussionerna kring kyrkogårdens utvidgning åt söder så \nomtalas träd på kyrkogården. Dessa träd synes dels vara fruktträd som stått i den \ntidigare skolhusträdgården som vid åren kring 1910 inkorporeras i kyrkogården \noch dels kastanjer i en trädkrans kring den redan befintliga kyrkogården. I samband med utvidgningen åt söder tas en del av dessa kastanjer bort och virket försäljs på auktion för att finansiera dels inköp av nya kastanjeplantor men också \nreparation av kyrkans orgel. Vegetationen får dock antas vara relativt modest enligt en notis i protokollet från biskopsvisitationen 1916 då biskopen uppmanar \nförsamlingen till ytterligare planteringar. 1928 anmodas församlingen att beskära \nträdkronorna så att dessa ej nå fram över vägen. Församlingen motsätter sig förrättningsnämndens beslut då man hävdar att träden inte utgör någon fara för trafiksäkerheten och att träden som anges vara planterade år 1826 redan skulle lida \nobotlig skada vid en sådan beskärning. Kastanjeträd har förutom i trädkransen \nförekommit i alléer längs med kyrkogårdens huvudgångar i skilda perioder. 1935 \nomtalas en kastanjeallé i öst – västlig riktning på kyrkogården och 1951 beslutar \nkyrkorådet att plantera kastanjer utmed den stora gången från norr till söder. När \ndessa alléer försvinner är inte klarlagt men gallring av träd på kyrkogården nämns \nvid flera tillfällen i kyrkorådsprotokollen under 1970 - 90-talen. Förutom kastanj \nhar björk vid något tillfälle planterats in i trädkransen men dessa tas bort och ersätts med kastanj i slutet av 1960-talet. \nUtformningen av de enskilda gravplatserna har i alla tider legat på den enskilda gravrättsinnehavaren men kyrkorådet har vid skilda tidpunkter fastslagit \nregler för gravplatsens och gravvårdens utformning. Troligen har betydligt fler \nstaket, stenramar och häckomgärdade gravplatser förekommit men dessa har i \noch med att gravrätten gått ut tagits bort. I ett kyrkorådsprotokoll från den 25 \nseptember 1978 beslutar man att höjden på buskar, träd etc. på gravar inte får överstiga en meter. Gravrättsinnehavare uppmanas arr före årets slut beskära eller \nhugga ner de enar, tujor etc. vilkas höjd överstiger en meter. I och med ianspråktagandet av nya gravkvarter med nya gravformer har också riktlinjer antagits. I \nsamband med att en urnlund anlades på området nedanför och bakom bårhuset \nbeslöt kyrkorådet att endast liggande hällar skulle förekomma inom området. Åtskillnad skulle ske mellan gravhällar med kantsten och sådana utan kantsten. \nUnder år 1955 börjar församlingen diskutera behovet av ett bårhus och vid \nkyrkorådssammanträde den 11 oktober samma år föreligger ett förslag av arkitekt \nBurt Stenberg, Halmstad. Förslaget godkänns av Kungl. Byggnadsstyrelsen men \nkommer inte till utförande direkt. I maj året därpå har ytterligare ett förslag tagits \nfram, denna gång av arkitekt Assar Björnsson, Ängelhom, men detta förslag avslås av kyrkorådet som mindre lämpligt då det bland annat innebar att delar av den \nnorra kyrkogårdsmuren skulle nedrivas och äldre gravar beröras av anläggningen. \nTvå år senare, närmare bestämt den 12 december 1958, tas frågan om bårhus \nåterigen upp i kyrkorådet. Huvudfrågan berörde placeringen av bårhuset som \nursprungligen bestämts till kyrkogårdens södra del och som också godkänts av \nbyggnadsstyrelsen vid vilket man efter röstning kvarstod. Enligt protokollet hade \nditintills fyra förslag till bårhus arbetats fram men av dessa har inga handlingar \neller ritningar hittats i församlingens arkiv. Slutligen kommer bårhuset till utfö-\nrande, i princip enligt det första förslaget av Burt Stenberg. Bårhuset stod färdigt \noch invigdes av biskop Giertz den 8 november 1959. Stenberg kom också att rita \nden smidesgrind som sattes upp i den strax söder om bårhuset belägna kyrkogårdsingången. \nUnder 1960- och 1970-talen kan man i kyrkorådets protokoll utläsa den rationaliseringsiver som är karakteristisk för tiden med igenläggning av gångar och \nborttagande av vegetation, framförallt träd.